Rebecka - Aix en Provence

Nu är det bestämt att familjen inklusive Adam kommer på besök om några veckor! Ska bli så kul! Jag tog frivilligt och dumdristigt på mig ansvaret att hitta bostad åt dem. Jag ringde till värden för lägenheten och på haltande franska lyckades jag inte alls göra mig förstådd. Totalt förvirrat samtal som slutade med "merci, merci". Tack för vadå? Ingen som vet. Tydligen så är lägenheten bokad i varje fall. Ska försöka komma på lite grejer man kan göra här, leka lite guide. Har kommit fram franska turister och frågat om vägen här, det känns verkligen bra när det är ombytta roller. Det är överlag väldigt trevligt med korta samtal på stan som innehåller typ två ord. Då kan man komma undan som fransk medborgare. När samtalet överstiger tvåords-nivån så faller allt. Bluffen är avslöjad. Men franskan går framåt, om än långsamt.

Nu börjar det snart dra ihop sig för resan till Porquerolles. Det fina vädret har också återvänt så jag hoppas på en bra vecka där! Har annars inga speciella planer för helgen. Läsningen av Pippi Långstrump fortsätter med spänning. Folk måste tro att jag är lite tokig när jag sitter där bland pekböcker och leksaker på barnavdelningen. Je suis à côté de mes pompes, eller något i den stilen. (att vara brevid sina skor) Nåja, för när jag sitter där så har jag anteckningsblocket brevid mig och anteckningar frenetiskt samtidigt som jag läser om Fifis äventyr. Precis som om det vore någon slags kurslittertur inför en viktig tenta. Men tack vare min ambitiösa intention att skriva ner bra/roliga/nyttiga meningar så kan jag nu bjuda er på ett litet citat:

"Pleurer me donne toujours une faim de loup" eller, jag kan inte hejda mig, här kommer en till: "Ce Cannibale a avalé sa dernière patate"